Få saker är så härliga för er hunduppfödare som att se en nykläckt kull med valpar lugnt och tryggt ligga och ammas av sin hundmamma. Att få valpar är en stor händelse i livet både för dig och naturligtvis för hunden.
Hur många valpar en hund får beror på olika faktorer som delvis är genetiska. Vissa raser och även olika linjer i en ras kan få större eller mindre kullar än andra.
En van uppfödare kan vanligtvis märka ganska tidigt om tiken är dräktig eller inte. Många menar att om tiken är dräktig så klingar löpningen inte helt av och vulvan förblir mera svullen och öppen och hanhundar kan fortfarande visa intresse för tiken.
I temperamentet kan den dräktiga tiken också ändra beteende ganska omgående. Hon blir tröttare, lugnare, och låter sig inte längre provoceras av andra hundar eller kasta sig in i lekar när hon inbjuds till det.
Hon får liksom en värdigare hållning till omvärlden. Under den här tiden kan det också uppstå ett minskat matintresse och hos förstagångstikar kan man också se en färgförändring på spenarna som blir ljust rosa.
Det man ska komma ihåg är också att det inte är ett ändamål i sig att få ett stort antal valpar i en kull. Det allra viktigaste är naturligtvis att alla är friska och välmående; både tik och valpar.
Det kan också tvärtom vara en nackdel med för många valpar eftersom stora kullar är en belastning för tiken och det kan bli svårt för henne att få alla att överleva.
Antalet valpar i en kull
Generellt kan man säga att ju mer plats som finns i buken och mjölk tiken klarar av att producera, desto fler valpar finns det kapacitet att föda. En liten chihuahua har till exempel svårt att föda fram fler än tre valpar och där brukar det också ligga på i snitt.
Större hundar, som till exempel en maffig schäfer, kan föda upp till tio valpar. Inavel är också något som påverkar antalet valpar och finns det procentuell inavel, så som de kan göra bland renrasiga hundar, så minskar också chanserna till en större kull.
Uppfödare inom specifika raser och även Svenska Kennelklubben brukar ha relevant och uttömmande information på hur stort antal valpar det kan bli hos just den ras som du vill ha eller önskar avla på.
Att ta steget till att bli uppfödare
Om du tagit det spännande steget och beslutat dig för att du ska låta din tik få valpar är det inledningen till ett roligt, men krävande arbete. Varje rasklubb i Sverige har sin specifika avelsstrategi för vilka mål det finns för aveln och vilken strategi man ska använda sig av för att nå dit.
Innan du väljer hanhund till din tik, fundera på hur den valpkull du drömmer om att du ska få går i enlighet med rasklubbens strategi och om just din avel kan bidra till att föra rasen närmare rasklubbens mål om friska och sunda hundar.
När det gått en tid efter att du fått din första kull valpar kommer du att inse hur mycket arbete det var och hur mycket tid det tog att föda upp hundar. Det är ett roligt arbete, men man måste komma ihåg att det tar mycket tid och det kan man sällan se på förhand.
När tiken väl fått sina valpar är det en lugn och mysig tid de första veckorna och huvuddelen av arbetet går ut på att ge tiken regelbunden tillsyn och omsorg och inte lämna hundarna ensamma för långa stunder.
Men i och med att valparna växer och deras aktiveringsbehov ökar får du som uppfödare också mer arbete. Det blir mycket mer att tvätta och hålla rent, fler måltider att servera och fördela, och alltmer krav från valparna på underhållning, lek, och roligt sällskap.
Därefter börjar valpköparna droppa in på besök. Alla valpar blir heller kanske inte sålda efter de lagstadgade 8 veckorna som man får hämta hem sin valp, vilket inte alls är ovanligt.
De kvarvarande små valparna ska därmed också börja träna och underhållas precis på samma sätt som sina kullsyskon med nya familjer. Och detta tar tid!
Att skaffa sig kunskap
Man kan säga att dina kunskaper i förlängningen är avgörande för hur duktig uppfödare du blir och vilken trygghet som köparna känner med dig som uppfödare. Ju mer du vet, desto behjälpligare kan du vara för de nya hundägarna och hjälpa dem att bli så bra hundägare som möjligt.
Det är naturligtvis också en trygghet för dig att ha kunskap om din hundras, alla rasspecifika sjukdomar den har, och hur du sköter om hunden på bästa sätt till vardags. Många valpköpare är väldigt vetgiriga och kommer att ha många frågor till dig.
Då är det ju naturligtvis väldigt bra för din trovärdighet om du kan besvara de här frågorna så detaljerat som möjligt. Detta gäller specifikt om du tänker föda upp rasrena hundar, vilket innebär att du också kommer att ta ett ganska högt pris för den. Köparna förväntar sig då att du ska vara professionell och kunna svara på frågor.
Den ekonomiska aspekten av att föda upp valpar
Det man bör ta i beaktande när man tänker låta sin tik få en valpkull är den ekonomiska delen. Det här är en betydande faktor när du ska föda upp valpar och det är nog ingen som har blivit särskilt rik och allra minst ekonomiskt oberoende av att föda upp valpar.
De första veckorna är det en enda lång räcka utgifter, från det att du kanske fått betala en summa för hanen du parat din tik med. När du sålt valparna får du förhoppningsvis igen en del av utläggen, men det är helt nödvändigt att ha en buffert när du ska föda upp valpar.
En sak av det mer dramatiska slaget som kan hända är till exempel att något händer under förlossningen som gör att du måste göra oplanerat kejsarsnitt på hunden. Ett kejsarsnitt på kort tid hos en veterinär är mycket kostsamt och även om du har en avelsförsäkring är självrisken oftast flera tusen kronor.
I samband med att tiken har passerat den tredje dräktighetsveckan kan en veterinär med hjälp av ultraljud avgöra om tiken är dräktig. Vid cirka fyra veckor kan man se fostrets hjärtrörelser, men det kan vara svårt för veterinären att se hur många valpar det är.
Det finns också exempel på att man har sett valpar i livmodern, men det visar sig sedan att tiken inte är dräktig. Det här är ett märkligt fenomen som finns hos tikar, det vill säga att de kan resorbera foster, sannolikt ända fram till femte veckan av dräktigheten. Det är först vid cirka sex veckor som man via röntgen kan se antalet valpar, tack vare att skelettet då förkalkats på dem.
Det bästa är dock att endast göra de viktiga hälsoundersökningarna på tiken för att konstatera dräktighet och sedan låta den vara och gå igenom sin dräktighet i lugn och ro.
Att åka in till veterinären och stressa med röntgenundersökningar bara för att få reda på hur många valpar det är finns det ingen anledning till. Hur många valpar det är kommer sist och slutligen att visa sig i förlossningen.
En tik är dräktig i nio veckor, alltså i 63 dygn. I snitt är en dräktighet mellan 58 till 68 dagar inom den normala tidsramen. Tikar som bär på en större kull valpar föder vanligtvis tidigare än en tik som inte har så många valpar i magen. Men små hundar föder vanligen valpar tidigare även om de har få valpar i magen.
Förberedelser
Förbered dig inför valpningen. Redan ett par veckor innan nedkomsten av valparna är beräknad är det viktigt att påbörja förberedelserna. En av de viktigaste sakerna är att du har ordnat en optimal plats för tiken att bo på med sina valpar.
Det ska vara en lugn och skyddad plats där den kan vara ostörd och inga andra av familjens hundar ska kunna komma in och störa eller besökare klampa in av misstag. Det bästa är ett separat rum som till exempel ditt sovrum eller liknande.
Det är bra om det är mörkt i rummet och går att stänga till med persienner eller mörkläggningsgardiner. Det här skapar en känsla av trygghet för tiken.
Man kan jämföra med hur vilda hundar föder sina valpar i underjordiska hålor och vissa hundraser börjar också gräva flitigt i marken i slutet av dräktigheten för att förbereda en plats att föda sina valpar på.
När det är dags för förlossningen får du reda på hur många valpar din hund har burit på. När din tik krystat ut valparna, varav cirka hälften brukar födas med huvudet först och andra hälften med bakbenen först, och tiken i samarbete med dig tagit hand om efterbörden av valparna, kan du pusta ut och glädjas åt att du har fått en underbar valpkull!
Lämna ett svar